Jag och en stor grupp av mina kollegor gick ut på middag igår till Mamas & Tapas för att önska mig farväl och säga hej då...
Och idag är det min sista arbetspass, bara 3 timmar till och så säger jag hej då till Balans och familjen jag jobbade hos i drygt ett år.
De ända jag kommer att sakna är mina underbara kollegor och flickan och that's it...

Och imorgon, imorgon säger jag hej då till Stockholm... Kära, underbara Stockholm som jag också kommer att sakna... Har bott här ca 3 år med både upp och ner, fram och tillbaka med olika lägenheter, på olika sidan av stan... Med killen upp och ner... Mmmmm.... Ja :P och nu nya planer, nya idéer mot nya mål...

Åter igen en sömnlös natt... Jag oroar mig, oroar mig över så mycket...
Över Mr Big som är fortfarande på sjukhuset, han måste bli bra.
Över att jag inte har hittat nåt jobb än och måste vänta på mina papper i över en månad när min sista arbetsdag är den 31/3.

Plus att jag känner mig som i ett fängelse... Ja, jag är tacksam över att kunna vara här men egentligen skulle jag vilja vara med min älskling redan... Kunna ta hand om honom... Jag skulle spara på pengar, men skit det finns inga pengar att spara...

Vi måste fixa det annars är vi utan nånting... Utan jobb både han och jag, utan pengar på ruta ett... Fuck it... Det måste bli bra, eller hur?